Från Malm till Svärd: Järnframställningsförsök Juni 2018 – Dag 2 Blåsning och primärsmide
Morgonen följande på ugnsbygget sätter vårt första försök 2018 igång på allvar. Ugnen såväl som blästsmederna har fått vila över natten och efter en snabb klining av insidan av ugnen och lite kaffe i smederna är vi redo för blåsning.
Målsättningen vid detta tredje försök inom projektet är att blåsa 20 kg malm. Malmblandningen består till 60% av den sjömalm som rostades vid försöken 2017 och till 40% av den sjömalm, sk. ”penningmalm” som rostades vid ugnsbygget under gårdagen.
Såväl malmblandning som ugnens konstruktion och material är nya för den här gången så vi får se hur detta inverkar på blåsningens genomförande och resultat.
Efter en och en halv timmes förvärmning så sätts den första givan och blåsningen går igång. Totalt planerar vi 16 givor a 1,25 kg malm. Men, hur långt vi går får styras av vad ugnen och processen tillåter.
Direkt får vi bra drag i blåsningen och de första fyra givorna sväljs med god fart. Då blåsningen gått i strax över en timme och femte givan har getts börjar vi dock märka en viss igensättning vid blästerinblåset. Till viss del är detta positiv då vi får ett tecken på att slagg har bildats och processen därmed löper på. Däremot innebär det ju också ett konstant pysslande och rensande av blästeringången så att luftflödet kan hållas konstant.
Efter den tolfte givan försöker vi oss på att ändra vinkeln på blästeringången lite för att på så sätt försöka minska igensättningen, som vid det här laget medför konstant rensning under blåsningen.
På motsatt sida från blästerfokus har vi gjort rum för ett slaggtappningshål. Genom detta kan vi se rakt in i ugnen samt rensa och känna. Vi kan se att slagg bubblar omkring på botten av ugnen och när Tord stöter i ugnen känns något hårt och motståndskraftigt där innne som vi hoppas är början till luppen. Någon slagg flyter dock inte ut genom slaggtappningshålet. Kan det vara så att slaggen är för trögflytande och seg för att tappas?
Efter fyra timmars blåsning har den sextonde givan satts och vi börjar göra oss redo för att riva ugnen och ta en titt på vad körningen har gett. Vi kan känna en stor klump centralt i ugnen så det finns en förhoppning om att få ut en rejäl lupp.
Då ugnen rivs kan ett ental mindre bitar tas ut. När den första kompakteringen tar vid direkt i anslutning till uttagningen börjar genast funderingarna kring vad vi har att göra med. De små klumparna faller sönder lätt och är mycket porösa. Det inledande primärsmidet i form av kompaktering med klubba går dock bra och små, troligtvis järnrika bitar kan samlas ihop.
För att ge de små luppbitarna en ordentlig chans läggs de även in i ässjan för att ordentligt rensas från slagg och kompakteras – ett fullt primärsmide.
Efter primärsmidet har vi produkten av blåsningen. Några små men kompakta bitar innehållandes järn eller lågkolhaltigt stål. Uppskattningsvis gav bnlåsningen strax under kilot av användbart material.
Tord kommer att testa vad dessa små bitar kan användas till under de kommande dagarna.
Den tredje blåsningen i projektet Från Malm till Svärd gav alltså utdelning i form av mycket små luppfragment. Många nya kunskaper har det också gett oss. Vi börjar få en god idé kring hur blästjärnframställningsprocessen fungerar och vilka parametrar som är viktiga att hålla koll på.
Se filmklipp från försöket på Faber Arkeologis Facebook och Instagram.
Tord Bergelin & Andreas Svensson
Comments