Hantverkets Arkeologi

– en blogg av Faber Arkeologi

Från Malm till Svärd: Järnframställningsförsök Juli 2017 – Resultat och utvärdering

När vi så summerar projektets första järnframställningsförsök är det ett par saker som vi kan föra vidare in i projektets framtid.

_DSC9868

Ugnen efter avslutad blåsning.

Ugnskonstruktionen. Det valda materialet och konstruktionstekniken fungerade utmärkt till en ugn som klarade en 3 timmar lång blåsning med tillhörande förvärmning under temperaturer mellan 1200-1300 grader. När ugnen inspekteras efter den avslutade blåsningen kan vi också konstatera att den även skulle kunna användas till kommande blåsningar utan alltför stora lagningsinvesteringar. Vissa modifikationer kan vi vilja göra till nästa gång, men grundkonstruktionen kommer att kunna användas om och om igen.

Reduktionsprocessen blev tillräckligt fungerande för att producera slagg. Slagget kunde tappas ur ugnen vid två tillfällen mot slutet av blåsningen. Vid dessa tappningar tillvaratogs tappslagg som var starkt magnetisk och skvallrade om ett högt järninnehåll i slagget. Detta får oss såklart att misstänka att mycket järn gått förlorat till slagget under reduktionsprocessen. Vi får fortsatt fundera på varför det blev så, och om detta är något vi bör åtgärda till kommande försök.

_DSC9867

Primärsmidesslagg från kompakteringen av luppen.

Under blåsningen producerades dock inte bara tappslagg från slaggtappningarna utan när luppen tagits ur ugnen kan en stor variation av morfologiskt olika slaggformer ses i rasmassorna av ugnsfragment och kol. Dessutom lämnar det inledande primärsmidet – alltså då den fortfarande varma luppen kompakteras – en hel del olika typer slagg. Det metallurgiska avfall som vårt försök lämnat efter sig kommer nu att okulärt granskas, klassificeras och analyseras i syfte att underlätta framtida tolkning av arkeologiskt material.

När vi delat vår lupp och utfört ett gnisttest märker vi att den slutprodukt som vårt första järnframställningsförsök givit, som vi misstänkt, snarare är kolstål än järn.

_DSC9881

Luppen i tvärsnitt.

Nåväl, i sig är detta inget negativt resultat, men det ger oss nya funderingar angående såväl det gångna tiders blästbruk som vi studerar, som våra fortsätta experiment inom projektet. Först och främst bör vi framöver sänka temperaturen under blåsningen för att producera mjukt järn, men inför nästa försök kommer vi såklart att ingående utvärdera hela processen. Den ofta framförda tanken att stål inte producerades inom blästbruket under vår förhistoria annat än i undantagsfall, kan vi nog med ledning av våra tentativa resultat i projektet såhär långt med stor säkerhet avfärda.

_DSC9876

En nöjd blästsmed med sin lupp.

Nu ser vi med spänning fram emot nästa blästförsök i projektet. En sak är säker. Detta är ett gott första kliv på en ny och spännande stig.

Tord Bergelin & Andreas Svensson


Comments

Leave a Reply